Tidsperiod: 1854

Svenskt brännvin – en produkt i ständig utveckling

Sverige tillhör kulturellt det så kallade brännvinsbältet. Ända fram till mitten av 1990-talet svarade brännvin för mer än hälften av spritförsäljningen, med undantag för en minskning under 1960-talet. Produktkategorier och sorter har varierat under årens lopp och förnyelsen av teknik och råvaror har skapat nya dryckestrender.

Brännvin är ett område där det har skett en omfattande produktutveckling alltsedan 1800-talet. Traditionellt delades brännvinsförsäljningen i Sverige in i tre kategorier: okryddat brännvin, kryddat brännvin (inklusive så kallade akvaviter) och utländskt brännvin. Senare tillkom även vodka.

Etikett Reymersholms Absolut Bränvin. Källa: Tekniska museet.

Under 1800-talet, före centraliseringens tid, fanns en mångfald av brännvinstillverkare med många lokala sorter. Störst bland brännvinsfabrikanterna blev L.O. Smith som med sin tiofalt renade sprit satte ett djupt avtryck på den svenska dryckesmarknaden. Den produkt han lät utveckla med bas i dåtidens forskning, Absolut Renat Brännvin, blev huvudprodukten inom Reymersholmsbolaget.

Brännvin gjordes på cellulosa
Ursprungligen gjordes all brännvin på potatissprit och hade vita etiketter på flaskan. Men i spåren av första världskriget gav regeringen tillstånd till att också börja sälja cellulosasprit – sulfitsprit – för förtäring. Bakgrunden var omfattande ransoneringar av jordbruksprodukter. Flaskorna som innehöll sulfitsprit fick blå etiketter.

År 1920 började statliga Vin & Sprit försäljningen av de två första sorterna tillverkade av sulfitsprit, Okryddat Bordsbrännvin och Renat Bordsbrännvin. De följdes av Reimersholms Aqvavit 1922 och Gammal Norrlands akvavit 1928.

Renat höll en alkoholstyrka på 40 procent. Basen var en normalsprit med 50 procent alkohol som späddes ut med vatten i samband med tappningen. Så kallat kronbrännvin var starkare och alltid gjort på potatis. Där uppgick alkoholhalten till 50 procent och det var därför en dyrare produkt. I den klassiska tv-serien Hedebyborna efter Sven Delblancs romansvit upprepas en känd scen där lanthandlaren frågar om det ska vara ”Kron eller Renat” när fjärdingsmannen enligt rutin kommer för att kontrollera om det bedrivs olovlig utskänkning av maltdrycker klass II i strid med kunglig förordning.

Kron-Brännvin ur reklamfoldern ”Svenskt brännvin av svenska jordbruksprodukter” år 1931. Källa: Tekniska museet.

Det svagare brännvinet ”Sköldsoppa”
Vid mitten av 1950-talet lanserades ett brännvin med endast 34 procent alkohol under namnet Brännvin Special. Det kom omedelbart i folkmun att döpas till ”Sköldsoppa” efter finansminister Per Edvin Sköld som hade tagit initiativ till det alkoholsvagare brännvinet. Även namnet ”Pensionärsbrännvin” förekom. Brännvin Special finns kvar än idag, men med tiden har alkoholhalten sänkts ytterligare till 30 procent.

Det okryddade brännvinet var populärast hos konsumenterna. Men i sortimentet fanns också det kryddade brännvinet med gamla anor. Ofta smaksattes brännvinet med olika örter och essenser efter traditionella recept och det förekom en uppsjö lokala varianter. Om huvudkryddan var kummin eller dill kunde brännvinet kallas akvavit, vilket senare blivit en internationellt skyddad beteckning.

Bland klassiker som överlevt in i vår tid finns O.P. Andersson, ett Göteborgsbrännvin från 1890-talet, och Östgöta Sädes med en tradition tillbaka till källarmästaren Erik Rehnberg i Söderköping på 1860-talet.

Utvecklingen av nya sorters kryddat brännvin var en del av produktförnyelsen, men förändrade inte efterfrågan på dryckesmarknaden särskilt mycket. Kryddat brännvin har förblivit en liten del av den samlade konsumtionen och är som populärast vid större högtider som midsommar och jul.

Överste brännvin ur reklamfoldern ”Svenskt brännvin av svenska jordbruksprodukter” år 1931. Källa: Tekniska museet.

Svensktillverkad vodka gör succé
Vad som däremot kom att förändra den svenska marknaden och bana väg för den blivande dundersuccén Absolut Vodka var den svensktillverkade vodkan som började introduceras på 1950-talet. Idén om att exportera svensk starksprit var inte ny, men hade i stort sett inte förekommit sedan punschens glansdagar i slutet av 1800-talet. Men på 1950-talet föreslog den gamle boxaren och vd:n för Vin & Sprit, John Ericsson, ”Kinna-Ericsson”, att man skulle börja sälja svenskt brännvin utomlands under namnet ”Viking”. Namnet var dock redan upptaget och skyddat och istället valdes ”Explorer” med tillnamnet vodka. Prins Sigvard Bernadotte designade flaskan med sin korta hals och på etiketten fanns ett vikingaskepp.

Namnet Explorer signalerade nyfikenhet och en lust att utforska världen. Samtidigt tävlade USA och Sovjetunionen om att sända upp satelliter för att utforska rymden – de amerikanska sonderna fick just namnet Explorer. Men exportframgången uteblev. Däremot blev Explorer en fullträff när vodkan lanserades på hemmaplan 1961 och fann snabbt en plats i den svenska folksjälen.

År 1957 ritades exportbuteljen Explorer Vodka av Sigvard Bernadotte. Källa: Spritmuseum.

Det internationella genombrottet för svensk spritexport lät vänta på sig till lanseringen av Absolut Vodka 1979. Produktutvecklingen har traditioner som faller tillbaka på L.O. Smiths absolut rena brännvin hundra år tidigare. Absolut Vodka, liksom merparten av svenskt brännvin idag, görs på spannmål. Det är en annan påtaglig förändring som skett sedan den epok potatis, och tidvis även cellulosa, var dominerande råvaror.

Först i världen med smaksatt vodka
Som varumärke har Absolut inte bara förknippats med traditioner, utan även förnyelse. En innovation var lanseringen av världens första smaksatta vodka, Absolut Peppar, 1986. Smakkombinationen vodka och peppar byggde på huvudingredienserna i drinken Bloody Mary och tanken var att underlätta blandningen av denna 80-talets innedrink. Pepparvodkan följdes inom några år av andra smaker som Absolut Citron och Absolut Kurant och med tiden har sortimentet utvidgats till ett stort antal olika produkter. Absolut har även lanserats i begränsade specialutgåvor tillägnade olika städer.